Jag lyssnade på ditt "lopp" och fick tårar i ögonen när du var ute ur OS. Du kommer tillbaka det vet vi men det känns tungt. Det är som om OS är över. Eftersom jag inte ser TV under sommaren är radion min kontakt då slipper jag se fallet vid första häcken men jag kände när du fastnade.

OS är ju inte det enda i vår värld som gör livet viktigt, världen går vidare OS-delegaterna trissar nya länder och ännu mera pengar krävs för att få ett OS?? Delegaterna lever i en egen liten värld där pengar är viktigare än något annat i livet. Att pengar är viktigare än att delta är dras slogan.

Nu lägger sig mörkret över campen och det enda som hörs i mörkret är droppar från träden som slår mot husvagnstaket. Mörkret är inte farligt det känns tryggt trots att de flesta åkt hem från campen. I går såg jag en skugga som kom i min riktnig men den försvann, troligen var det regnet och blåsten som ville skrämmas. Nu är det bara veckor kvar till jag återvänder till staden och dess trygga famn åtminstone dagtid. Fyra månader har gått ömsom vin och vatten men jag är nöjd med det jag fått ut av sommaren och den är inte slut.

T ACK