Vår värld har blivit så öppen så problem dyker upp där vi aldrig satt vår fot. I Afghanistan vägen till Indien finns människor som slåss eller skyddar sig genom att dölja sitt hat i Bhurka eller med kostymen full av sprängmedel. De blir martyrer i stället för massmördare som borde vara beteckningen på deras levnadssätt. De behöver aldrig sörja när de tar sitt eget liv men finns det ingen känsla för de som lemlästas? Det finns delar av vår jord som skulle ha pallisader ellr mur som i Kina för att skydda omvärlden. Civilisation är ett ord som inte finns i deras vokabulär när kunskapen finns då kan vi riva murarna och pallisaderna. Pakistan är på väg in i helvetet men de måste rädda sig själva inte genom intervention från något Kalle Anka Land. När jag var ung så fanns inte de här länderna i min Geografi och när de har uppstått visar de sig vara fiender till demokratin. Tänk dig röda Armén i Bhurka eller fotsida kläder fyllda med ammunition. Lenin och Stalin skulle ha skrattat men levnadssättet skiljer sig inte så mycket åt. De lever på samma sätt men olika. Varför ska en klick av jordens befolkning 6 miljarder inte kunna utbildas istället för att finna döden som en väg till livet eller helvetet? Nog är ryggskott bättre än nackskott!

T ack